sissora

Att vara enda tjejen på ett bygge är inte alltid lätt.

Att jag är objektifierad är något jag vetat sedan tidigare, vilket heller inte är så konstigt.

Droppen gick dock igår när jag kommer in på toaletten och hittar klotter med sexuella anspelningar mot mig:
Där står bland annat att jag inte vet hur man har sex, seda står det att jag visst gör det för att jag ska ha visat det i webbcamera och sist men inte minst att jag är en duktig slampa.

.

Visst att det kan vara så att det finns någon på bygget som är lite småkär i mig och inte vet hur han ska säga det. Men det gör fortfarande inte situationen OK.

Hur eller hur så har jag i och med det som hänt blivit objektifierad och jag har blivit uthängd för saker jag inte gjort eller är. Vad som fick personen i fråga att faktiskt förmå sig att skriva en sån här sak har jag ingen aning om, och jag vill inte veta heller.

Jag tycker bara att det är så hima respektlöst att göra så mot en annan människa.

.

Hur eller hur så kan en sådan här sak ge mig en viss stämpel, ett rykte.

Hur en sådan sak tolkas är olika beroende på vem som läser.

.

Jargongen på bygget kan vara extremt rå och ibalnd väldigt hård. Men det är fortfarande ord du säger direkt, något som man direkt kan ta ställning till!

Är det något i en diskution, när jargongen sätter in, som jag inte tycker är OK så kan jag säga ifrån.

Men klottret var liksom ''Top of the line''

.

Att klottra är redan från börjar ett brott i sig: Vandalisering.

Men att dessutom klottra ner sexuella trakasserier!
.

Det tar mer än man tror, även om man ska försöka att inte ta något personligt så är det så svårt att skjuta det åt sidan. Det likson finns där och man vet att någon utav dom man träffar VARJE dag på jobbet är den som klottrat.

Det finns så mycket jag skulle kunna säga till personen som gjort det, och kommer det fram kommer han inte ha särskilt mycket självförtroende kvar!

Ett skämt är alltid ett skämt, men skämt kan bli så himla fel placerade.

Det fick 2 av mina kollegor erfara idag.

Min mat är för mig helig, så kom inte och skämta om den eller på annat sätt förstör den.

Jag lämna rummet i 2 sekunder och när jag kommer tillbaka påstår dem att de lagt något i maten.

Någon minut senare började vi prata om spindlar.

Då kom en av dem på snilleblixten att påstå att de har lagt spindlar i maten.

Trött och hungrig som jag är blir jag lite extra känslig, mao jag blev arg och ledsen.

.

.

Just nu väntar jag bara på ett enkelt "Förlåt"

just nu sitter jag och känner en stor tomhet i kroppen. En tomhet som är kopplad till skuld och tvivel.

Och tomhet är också ett mänskligt beteende.

Men jag tror att tomheten och tvivlen kommer från rädslan att vara otillräcklig eller att göra fel, rädslan att trampa andra på tårna.

Och ja självklart ska vi bry oss om vad andra tänker och tycker, men det är ändå någon stans vad vi själva tycker som spelar störst roll!

Men även om vi vet att det är så det ska vara, att vi ska vara små egoister som självklart bryr sig om andra så är det ändå svårt att släppa alla andra och faktiskt bry sig om sig själv.

Att få en genomärlig kompliman känns så fantastiskt underbart.

.

Komplimangen:

"Du är en så fantastisk tjej, du förtjärnar verkligen någon som är vettig. Jag vet att dom inte är många, jag är själv inte en av dem. Men du är verkligen helt fantastisk. Du har alltid ett leende på dina läppar och är alltid snäll och trevlig. Det känns så fantastikt varje gång jag kommer till jobbet och känner mig nere och så möts man av ditt energirika leende."

.

Att få höra det värmde mitt hjärta. Att få valuta för att man ler på mornarna, att få höra att man är fantastik känns alltid underbart.

.

Jag hoppas att alla någon gång kommer få höra så fantastiska komplimanger. För alla förtjänar det!

.

peas